Alla träd har några saker gemensamt. För att förstå ditt bonsaiträd bättre är det bra med dessa grundläggande behov i bakhuvudet när du sköter om det.

Fotosyntes
Alla träd får sin energi ifrån solens ljus genom att omvandla vatten och koldioxid till socker och ett överskott av syre. För att göra detta använder alla växter klorofyll. Klorofyllet finns i några olika varianter som är olika bra på att absorbera olika våglängder av solens ljus. Klorofyllet ger växten dess gröna färg genom att huvudsakligen, men inte enbart, absorbera rött och blått ljus.

 

Chloroplasts photographed under a microscope at 400x magnification. Photo: Kristian Peters, Wikipedia.

I och med behovet av ljus strävar alla växter uppåt. Vissa mer och andra mindre, vissa breder ut sig mer i sidled än andra. Trädets växtsätt är del av artens karaktäristika och är behov som du enklare jobbar med än emot. Samtidigt är ditt mål som bonsaiodlare oftast att låta din bonsai efterlikna träd av samma art.

Stammen bär fotosyntesapparaten
De växter vi odlar som bonsai har en vedartad stam och vedartade grenar. Stammen skyddas av ett barkskikt som genom vaxartade kemiska föreningar skyddar vattnet på insidan från att komma ut samt insekter, bakterier och virus att ta sig in.

 

Foto Kumar83, Wikimedia Commons.

Stammen har två huvudfunktioner. 1, att lyfta lövapparaten så att den når solljuset. 2, att förmedla vatten och näring och vissa tillväxthormoner från rötterna till ledarna och lövverket samt förmedla energin i form av sockerarter från bladen till rötterna.

För att kunna upprätthålla fotosyntesen, skapa blommor och frukt m.m. så behöver växten förutom vatten också spårämnen. I den lilla bonsai-krukan behöver vi därför regelbundet tillföra dessa i form av gödning. Näringen och vattnet sugs upp av rötterna.

Rotsystemet
Vattnet sugs upp genom osmotiskt tryck. Genom att växten med sin fotosyntes bildar socker så är vattenkoncentrationen mindre på insidan rottråden än på utsidan. Eftersom sockermolekylerna är för stora så kommer de inte igenom det tunn cellskiktet. Under tiden är det mer sannolikt att vattenmolekyler åker från där det finns mer vatten än från där det finns mindre. Detta bildar ett inflöde av vatten i rottrådarna.

 

The experiment above can be tested with a semi-permeable layer, such as old-fashioned sausage casing. Water molecules statistically tend to migrate more often from the side where the water concentration is higher. This phenomenon is known as osmotic pressure.

Genom att växten aktivt drar in kalcium, magnecium, kalium med flera positiva joner dras negativa joner spontant in i växten. Väl där inne bidrar de till att öka det osmotiska trycket (ovan).

För att rötterna skall kunna genomföra sitt mycket viktiga uppdrag behöver näringskoncentationen hållas på en lagom låg nivå. Kommer för mycket näring på en gång blir salthalten på utsidan rötterna för hög och det osmotiska trycket orkar inte trycka upp vattnet i bonsaiens/trädets krona, varför den vissnar och dör. Därför behöver du hålla en låg men stabil koncentration i krukan.

En av de lättaste sätten att göra detta är genom att ha en jord som agerar jonbytare med vattnet och binder till sig de viktiga näringsämnena, men tillåter rötterna att aktivt laka ur dem efter behov.

För att rötterna skall kunna jobba effektivt behöver de kunna andas syre. Det syre växten tillverkar själv används ju av lövverket självt och överskottet läcker ut i luften. Således behöver rötterna andas sitt eget syre under jord. Förbrukningen är inte så stor men absolut livsnödvändig.

För att kunna få syre så det räcket behöver jorden vara väldränerad så att inte vatten blir stående i krukan. För mycket vatten dränker de ömtåliga rottrådarna. Då slutar trädet att ta upp vatten.

This post is also available in: Svenska (Swedish)

Shopping Cart
Scroll to Top