Laddar...

Växtbelysningar – blå-röd eller vit?

Efter kurser i växtfysiologi på Göteborgs Universitet har jag länge hävdat (på teoretisk grund) att växtbelysningar med rött och blått ljus är mer energieffektivt för tillväxten av växterna. Jag har också som astronom haft ett stort intresse för den forskning som NASA genomfört inför de långa rymdfärder som mänskligheten kommer att företa sig inom något århundrade.

Dyrt?

Jag har också fått ett och annat välvilligt mothugg där det talats om att det är billigare att köpa fler vita lampor än de överskattade rödblåa lamporna.

Mycket riktigt är det det på kort sikt, men med tanke på att snittlängden på en normal LED-belysning idag är runt 20 – 50 000 timmar och de under alla dessa timmar drar ström, så kommer det visa sig i längden på elräkningen att de blå och röda lamporna är bättre.

I teorin ja…

Vi gjorde ett spännande experiment på jobbet (Astro Sweden och Alega Skolmateriel) där temat var fotosyntes.

I experimentet hade jag ingen riktigt bra vit diodbelysning, men ikeabelysningen som är förstärkt med rött ljus får vara en hyfsad representant för dessa.

Experimentet var enkelt. Med hålslag stansade vi ut små rundlar av murgrönelöv. Dessa sänktes ned i vatten med en liten gnutta diskmedel för att avlägsna ytspänningen. Men en vanlig medicinspruta skapade vi lite vacuum för att avlägsna luft från bladens yta, (annars flyter de) varefter de sjönk till botten.

I tre mätglas hade vi tio rundlar var. Dessa läts sedan belysas med tre lampor. En “varmvit” LED-lampa, en “IKEA växtbelysning” samt en billig kinesisk grunka med blått och rött ljus, några få infraröda och ett fåtal ultravioletta. (De sistnämnda visade sig inte vara så ultra utan mer violetta, men de var fortfarande osynliga för ögat.)

Tre olika belysningar

Lampor, från vänster till höger: 1. Kinesisk växtbelysning med 42 röda, 18 blåa, 6 gula (för att göra ljuset mer ögonvänligt) sex infraröda och sex ultravioletta dioder. (Kamerans filter klarar inte av att avlägsna det infraröda och det blåa ljuset helt vilket gör att vi kan se dessa med kameran men inte med ögat. 2. En växtlampa från IKEA. 3. En vanlig “mysbelysning”.

När lamporna tändes började de fotosyntetisera. Efter c:a 7 minuter kom rundlarna i glaset under den billiga kinesiska lampan att börja cirkulera efter att det bildats syrebubblor på dess yta och efter ett tag flöt de upp permanent. Efter ytterligare två minuter kom IKEA-lampan att göra sitt. Efter 14 minuter var den varmvita LED-lampan i samma situation. De alla drar ungefär lika många watt.

Ser vi till klorofyllets färg är det föga förvånande eftersom både klorofyll A och klorofyll B är två molekyler som absorberar huvudsakligen i den blåa och röda delen av spektret. Det är tack vare detta som det vi ser av klorofyllet är ett överskott av grönt och gult ljus.

Färg och spektra

Ljuset från dessa tre har analyserats med hjälp av den lilla demokameran RSpec Explorer, och det fantastiska dataprogrammet med samma namn. Programmet har skapats av spektroskopientusiasten Tom Field. Vill du veta mer om programmet kan du kolla in hans sida här.

Som vi ser i bilden så missar en hel del av det röda ljuset på just denna lampa sitt mål. Inte heller är kameran känslig för det infraröda ljuset, men det blåa ljuset passar mycket bra in på klorofyller, (grön och blå linje).

IKEA-lampan med sin stora mängd vita ljus ger en känsla av solljus i köket när den är på. Mycket trevlit för ögat, men klart mindre effektivt för växten. Är det tillväxt vi är ute efter så ser du resultatet i mitten. Ett stort schok av det gröna, gula och röda ljuset utnyttjas inte av våran växt.
Till sist vår “myslampa”… (Tyvärr fick jag inte tag på något bättre förrän experimentet var avslutat.) Denna lampa skjuter precis i mål… Nåja, skämt åsido, den skjuter alltså ut det mesta av sin energi mitt emellan klorofyllets bästa absorptionsområden.
Jag hittade efter experimentets slut en helvit lysdiodlampa inne på en av husets toaletter. Denna är mer i det förväntade våglängdsspannet för standart-ljusslingorna från t.ex. jula eller ikea, där ljusmängden för ögat är prioriterat, som t.ex. garagebelysningar, etc. Resultatet är även här nedslående i förhållande till vårt klorofyll.

Jag hoppas att denna lilla text har varit upplysande. I det långa loppet skulle jag alltså utan att tveka välja att köpa de rödblåa lamporna. Kanske inte de där med över hundra watt och kylfläkt utan de enklare med kylflänsar i aluminium. Se bild nedan.

Vi använder cookies för att kunna erbjuda bästa möjliga service till våra kunder. Genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.