{"id":4937,"date":"2020-01-07T13:29:06","date_gmt":"2020-01-07T12:29:06","guid":{"rendered":"https:\/\/unikbotanik.se\/?page_id=4937"},"modified":"2023-12-31T09:22:49","modified_gmt":"2023-12-31T08:22:49","slug":"akadama","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/unikbotanik.se\/sv\/bonsai\/https-unikbotanik-se-sv-bonsai-odlingsmedium-for-bonsai\/akadama\/","title":{"rendered":"Akadama"},"content":{"rendered":"

[vc_row el_id=”1578565365846-a6050aa9-8321″][vc_column el_id=”1578565365857-c253cb14-a902″][vc_empty_space height=”40px”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column el_id=”1578565389483-635036ef-f283″][vc_column_text]<\/p>\r\n

Akadama tycks ju som sagt vara en av de mest popul\u00e4ra specialjordarna f\u00f6r finsmakaren. D\u00e4remot \u00e4r det oftast inte relevant att odla bonsai i ren akadama. En del av de odlare som vill efterlikna japanska bonsai-metoder kan f\u00f6rs\u00f6ka att odla i ren akadama, men i Sverige \u00e4r det oftast inte beh\u00f6vligt. Ren akadama dr\u00e4nerar j\u00e4ttebra. Kanske lite v\u00e4l bra f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. Egentligen inget problem om du bortser fr\u00e5n det faktum att du n\u00e4r det \u00e4r torrt kan beh\u00f6va vattna \u00e4nnu oftare under varma sommarm\u00e5nader.<\/strong><\/p>\r\n

\u00a0<\/p>\r\n\r\n

\r\n
\"Mikroskopbild\r\n
Fotomikrografi av vulkanisk odlingsmedium, akadama, 6,3x
fotograferad med Zeiss Primo Star och axiocam 208.<\/figcaption>\r\n<\/figure>\r\n<\/div>\r\n

\r\n\r\nMed detta sagt \u00e4r akdama fortfarande ett fantastiskt odlingsmedium f\u00f6r bonsai i form av ingrediens i hemmagjorda jordblandningar.<\/p>\r\n

\r\n\r\nHumus-rik jord har ofta ett lite l\u00e5gt pH-v\u00e4rde. Humus-\u00e4mnen inneh\u00e5ller ofta organiska syror, humussyror, vilket g\u00f6r denna jord svagt sur. Det l\u00e5ga PH-v\u00e4rdet bidrar till att fylla fosfatjonerna med v\u00e4te vilket g\u00f6r fosfat-gruppen neutral och vatten-ol\u00f6slig och d\u00e4rmed sv\u00e5rtillg\u00e4nglig f\u00f6r v\u00e4xtens r\u00f6tter.<\/p>\r\n

\r\n\r\nAkadama \u00e5 andra sidan \u00e4r en sammans\u00e4ttning av metalloxider som kemiskt \u00e4r neutrala till sin natur. Dominerar g\u00f6r SiO2<\/sub> (kvarts, en s.k. sur bergart) och Al2<\/sub>O3<\/sub> (karborundum) men akadama inneh\u00e5ller ocks\u00e5 Fe2<\/sub>O3 <\/sub> (hematit, vilket bidrar till den r\u00f6da f\u00e4rgen) MgO (magnesiumoxid, l\u00e4tt basisk), CaO (kalciumoxid, l\u00e4tt basisk) samt MnO (manganoxid, l\u00e4tt basisk). Tillsammans ger detta ett material med ett naturligt pH p\u00e5 6,9 vilket \u00e4r i det n\u00e4rmaste kemiskt neutralt.<\/p>\r\n

\r\n\r\nEn annan kemiskt viktig faktor vad det g\u00e4ller akadama \u00e4r att oxiderna (kovalenta binningar mellan metall- och syreatomer) inneh\u00e5ller positivt laddade metallatomer och syreatomer som \u00e4r negativt laddade. Dessa pol\u00e4ra bindningar g\u00f6r att akadaman kan adsorbera eller tillf\u00e4lligt binda n\u00e4rings\u00e4mnen vid bevattning (till skillnad fr\u00e5n absorbera eller binda permanent).<\/p>\r\n

\r\n\r\nN\u00e4ringen vi tills\u00e4tter (snabb eller l\u00e5ngsam) best\u00e5r av positiva joner (kalium, magnesium, kalcium, j\u00e4rn, ammonium-joner m.m.) samt negativa joner (fr\u00e4mst nitrat, men ocks\u00e5 sulfat, m.fl.). De positiva jonerna trivs v\u00e4ldigt bra tillsammans med de negativa syreatomerna i akadama medan de negativa jonerna trivs fint med akadamans positivt laddade metalljoner.<\/p>\r\n

\r\n\r\nSamtidigt, om du har ett v\u00e4lm\u00e5ende tr\u00e4d med mycket svampmyssel s\u00e5 kommer svampen genom att produsera v\u00e4tejoner sakta att \u00e4ta sig in i akadaman f\u00f6r att l\u00f6sg\u00f6ra sp\u00e5r\u00e4mnen som j\u00e4rn och mangan vilket i sig \u00e4r ett litet plus (men absolut inte r\u00e4cker) f\u00f6r tr\u00e4det.<\/p>\r\n

\u00a0<\/p>\r\n\r\n

\r\n
\"Mikroskopbild\r\n
Fotomikrografi av vulkanisk odlingsmedium, 2 mm akadama, 20x (v\u00e4nster)
och 55x (h\u00f6ger) fotograferad med Zeiss Primo Star och Axiocam 208.<\/figcaption>\r\n<\/figure>\r\n<\/div>\r\n

\r\n\r\nAkadamans fysiska egenskaper \u00e4r minst lika respektingivande. Akadaman, likt flera andra vulkaniska bergarter \u00e4r v\u00e4ldigt por\u00f6s. Den har vid bildandet expanderat kraftigt p\u00e5 grund av \u00f6verskott av l\u00f6st vatten\u00e5nga och koldioxid som snabbt frisl\u00e4ppts till luften. Den bildar d\u00e4rf\u00f6r ett lerliknande mineral (ej lera) med v\u00e4ldigt por\u00f6s struktur.<\/p>\r\n

\r\n\r\nDet m\u00f6jligg\u00f6r partiklarna att ta in stor volym vatten utan att strukturellt f\u00f6r\u00e4ndras. I vanlig sand kommer en viss m\u00e4ngd vatten att komma in lemman kornen. I lera binds stor m\u00e4ngd vatten fast p\u00e5 ett s\u00e4tt som totalt \u00e4ndrar strukturen p\u00e5 leran. Vid br\u00e4nd lera minskar upptagbarheten av vatten och blir betydligt s\u00e4mre. (Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det g\u00e5r att ha lerk\u00e4rl att odla i.) Akadaman d\u00e4remot g\u00f6r samma som sanden, men inte bara p\u00e5 ytan av kornet utan rakt igenom.<\/p>\r\n

\r\n