Asp – Populus tremula, 019-2021

Asp från 2021 i airpot – Populus tremula

Asp, Populus tremula, från 2021. Plantan har en lång och förhållandevis rak stam med ett glest grenverk, huvudsakligen samlat i den övre delen. Den är fortfarande ett rått odlingsmaterial och behöver byggas om ordentligt för att utvecklas till en trovärdig bonsai. Ett kraftigt stamkap och fortsatt uppbyggnad från ett lägre skott kan ge ett betydligt kortare träd med bättre avsmalning. Ett annat alternativ är att använda den som en hög, slank individ i en framtida grupp- eller skogsplantering. Plantan står i en rymlig airpot.

Transport och visning

Vi har ännu inte genomgått Jordbruksverkets föreskrivna utbildning för att utfärda växtpass och har därför inte tillstånd att själva utfärda de växtpass som krävs vid distansförsäljning. Plantan kan därför inte beställas genom webbplatsen och skickas inte med post, fraktbolag eller annan tredje part. Du är välkommen att kontakta oss och avtala en tid för att komma och titta. Visning och eventuellt köp sker på plats i Skara, endast efter avtalad tid.

Härdigt utomhusträd

Asp är ett lövfällande och mycket härdigt utomhusträd som behöver följa årstidernas växlingar. Den ska inte odlas permanent inomhus. Arten förekommer naturligt i hela Sverige och är ett snabbväxande pionjärträd.

Under växtsäsongen trivs aspen bäst i sol till halvskugga. Ett ljust läge ger kraftig tillväxt och bättre möjligheter att utveckla grenar längre in i kronan. Under mycket varma och torra perioder kan lätt eftermiddagsskugga minska vattenförbrukningen och risken för brända bladkanter. Plantan bör samtidigt stå luftigt, eftersom tätt och fuktigt bladverk ökar risken för bladfläckar och rost.

Vattning

Aspen vill ha god och jämn tillgång till vatten under växtsäsongen. Vattna ordentligt när jordens översta lager börjar kännas lätt torrt och låt vattnet tränga igenom hela rotklumpen. Jorden ska vara fuktig men inte ständigt vattenmättad och syrefattig.

Den nuvarande airpoten ger mycket god luftväxling men torkar snabbare än en sluten odlingskruka. Under varma, soliga eller blåsiga dagar kan plantan därför behöva kontrolleras flera gånger. Vattna över hela jordytan och gärna i två omgångar om jorden har hunnit bli torr. Den första vattningen fuktar jordpartiklarna och den andra når lättare in genom hela rotklumpen i stället för att omedelbart rinna ut genom krukans öppningar.

Under vintern minskar vattenbehovet kraftigt, men rotklumpen får fortfarande inte torka ut helt. Kontrollera jorden med ett finger i stället för att följa ett fast schema.

Kruka

Under uppbyggnaden passar aspen bäst i en rymlig odlingskruka eller airpot. Det ger utrymme för fortsatt rotutveckling och gör det möjligt att bygga en kraftigare stam och nya huvudgrenar. Airpotens öppna konstruktion luftbeskär rotspetsarna och kan bidra till en tätare rotklump med fler fina rötter.

En framtida bonsaikruka bör inte vara alltför grund, eftersom asp växer snabbt och förbrukar mycket vatten under sommaren. En låg till medeldjup oval eller rektangulär kruka kan passa ett ensamt, upprätt träd. Om plantan i stället används i en gruppplantering passar en bred och relativt låg kruka bättre.

Oglaserade krukor i grått, brungrått eller mörka jordtoner harmonierar med aspens ljusa bark och naturliga skogskaraktär. En stillsam glasyr i grågrönt, blågrått eller dämpat beige kan också fungera. Krukan bör emellertid väljas efter den form trädet faktiskt får; i nuläget är det betydligt viktigare att utveckla materialet än att hitta en snygg serveringsskål åt det.

Omplantering

En ung och snabbväxande asp kan behöva planteras om varje eller vartannat år, beroende på hur snabbt rötterna fyller krukan. Omplantera tidigt på våren när knopparna börjar svälla men innan bladen har vecklat ut sig.

Använd en luftig och väldränerad jordblandning som samtidigt kan hålla tillräckligt med vatten, exempelvis akadama och pimpsten med en mindre andel lavasten eller komposterad bark. En blandning som är alltför grov och snabbtorkande kan bli svår att hålla jämnt fuktig under varma sommardagar.

Asp utvecklar kraftiga och snabbväxande rötter. Vid omplanteringen kan rötterna redas ut och starka rötter som växer rakt nedåt, korsar varandra eller löper runt krukan kortas tillbaka. Bevara och placera lämpliga ytrötter radiellt runt stammen för att stegvis bygga ett bättre nebari.

Undvik att kombinera en mycket kraftig rotbeskärning med ett stort stamkap under samma vår. Plantan bör få behålla tillräckligt med både rötter och bladverk för att återhämta sig efter varje större ingrepp.

Gödsling

Under uppbyggnadsfasen kan aspen gödslas regelbundet med en balanserad organisk gödning. Pellets kan ges ungefär en gång i månaden under växtsäsongen, medan flytande näring används enligt doseringen på förpackningen.

Om målet är att utveckla en kraftigare stam eller en ny topp kan ett utvalt skott få växa relativt fritt och plantan gödslas för god tillväxt under våren och försommaren. Det ger längre skott och större blad, men det är inget större problem så länge trädet fortfarande byggs upp. Finförgrening och mindre blad blir aktuella betydligt senare.

Minska gödslingen mot slutet av sommaren så att årets skott hinner mogna inför vintern. Gödsla inte under vintervilan och vänta efter en omplantering tills plantan åter visar tydlig tillväxt.

Beskärning och fortsatt utveckling

Den långa, nästan grenfria nedre stammen är den här plantans tydligaste begränsning. Om målet är ett ensamt och förhållandevis kompakt träd behöver stammen sannolikt kapas kraftigt och en lägre gren eller ett nytt skott väljas som fortsatt stam. Exakt kapningshöjd bör bestämmas utifrån vilka knoppar och grenar som är livskraftiga när arbetet görs.

Asp och andra popplar kan blöda från större snitt om de beskärs när savflödet är starkt på våren. Ett större stamkap görs därför lämpligen senare under sommaren, när vårens kraftigaste tillväxt har mognat. Lämna gärna en kort säkerhetsstump ovanför den gren eller knopp som ska utvecklas till ny topp. Aspen kan torka tillbaka från större snitt, och stumpen kan jämnas till först när den nya stamlinjen har etablerats.

Gör inte ett stort stamkap enbart i förhoppningen att trädet säkert ska skjuta precis där en ny topp behövs. Det bör finnas en levande gren, knopp eller ett välplacerat skott nedanför snittet. Ett utvalt toppskott får sedan växa fritt tills övergången mellan den gamla stammen och den nya toppen har blivit mindre tvär.

Om plantan i stället ska användas som en hög individ i en skogsplantering kan en större del av stammen behållas. Grenverket behöver då byggas ut och fördelas bättre längs den övre delen, samtidigt som kronan hålls förhållandevis smal. I en grupp kan den långa stammen föreställa ett träd som vuxit upp bland konkurrerande grannar; ensam ser den mest ut som om den glömt grenarna hemma.

När grundstrukturen är bestämd kan nya skott få utveckla omkring sex till åtta blad innan de kortas tillbaka till två eller tre. Låt däremot skott som behövs för att förtjocka stammen eller en huvudgren växa längre. Ta tidigt bort flera kraftiga skott som utgår från samma punkt, eftersom de kan skapa svullnader och omvänd avsmalning.

Asp kan släppa svaga eller kraftigt beskuggade grenar. Håll därför kronan tillräckligt öppen för att ljus ska nå de grenar som ska sparas. Planera inte hela utformningen kring en enda tunn och svag gren utan att först låta den växa till sig.

Lindning

Unga aspskott kan formas med bonsaitråd, men grenarna är förhållandevis spröda och kan brista nära grenfästet. Böj därför stegvis och undvik kraftiga förändringar av riktningen vid ett enda tillfälle. Äldre grenar blir snabbt styva och formas ofta säkrare genom riktad beskärning eller försiktig nedbindning.

Barken är tunn och tillväxten kan vara snabb. Kontrollera därför tråden ofta under växtsäsongen och ta bort den innan den börjar skära in. På kraftigt växande skott kan märken uppstå på förvånansvärt kort tid.

Rotskott

Asp bildar naturligt rotskott och hela grupper av träd i naturen kan tillhöra samma genetiska individ. Även en krukodlad asp kan därför skjuta nya skott från rötterna eller från stambasen.

Om målet är ett ensamt träd tas oönskade rotskott bort tidigt. Om målet i stället är en framtida grupp eller flerstammig plantering kan något välplacerat skott sparas och utvecklas. Låt inte alla rotskott växa fritt av gammal svensk kompromissvilja; de konkurrerar om vatten och näring och kan snabbt göra rotbasen svår att reda ut.

Blad och höstfärg

Aspens blad sitter på långa, tillplattade bladskaft och rör sig därför redan i svag vind. Det är denna rörelse som har gett upphov till uttrycket att darra som ett asplöv. Bladformen kan variera mellan kraftiga långskott och äldre, kortare grenar.

Under uppbyggnaden blir bladen ofta relativt stora. Försök inte minska bladstorleken genom fullständig avlövning på den här plantan. Den behöver sitt bladverk för att utveckla rötter, stam och nya grenar. När trädet långt senare har fått en tätare krona kan mindre blad uppnås genom regelbunden skottbeskärning, god finförgrening och en mer begränsad kruka.

På hösten färgas bladen vanligen gula innan de faller. Färgstyrkan varierar beroende på väder, ljus och plantans kondition.

Vinterförvaring

Asp är mycket frosthärdig när den växer i marken och behöver en kall vintervila. Den ska inte tas in i ett uppvärmt bostadsrum. Rötterna i en kruka är emellertid mer utsatta än rötterna på ett träd i marken.

Airpotens öppna konstruktion gör rotklumpen extra känslig för uttorkande vind, kraftiga temperaturväxlingar och långvarig barfrost. Placera därför plantan skyddat under vintern. Jorden ska hållas lätt fuktig men inte genomvåt. Vattna vid behov under milda perioder när rotklumpen inte är frusen.

Skadedjur och problem

Asp kan angripas av bladlöss, bladbaggar, sågstekellarver och andra bladätande larver. Kontrollera nya skott och bladens undersidor under våren och försommaren. Mindre angrepp kan ofta plockas bort eller spolas av innan de hinner sprida sig.

Bladfläckar och rost kan förekomma, särskilt under fuktiga förhållanden och vid dålig luftcirkulation. Angripna höstlöv bör samlas in och tas bort. Aspen kan även drabbas av bakteriekräfta och andra skador på stam och grenar. Återkommande vissnande, insjunken bark eller döda partier som fortsätter att breda ut sig bör undersökas närmare.

Bruna bladkanter och hoprullade blad beror ofta på uttorkning, särskilt i en airpot. Kontrollera därför först rotklumpens fuktighet och plantans placering innan skadorna tolkas som sjukdom.

Så vinterförvarar vi våra träd

Vi brukar vinterförvara våra växter i ett ouppvärmt växthus på cirka 30 m² i Skara. De känsligaste växterna placeras högre upp, medan barrträden står ungefär tre decimeter över golvet. För känsligare arter värmer vi en avgränsad del av växthuset till omkring två plusgrader.

Aspen är mycket härdig och behöver normalt inte placeras i den uppvärmda delen. Eftersom den står i en öppen airpot kontrollerar jag jorden regelbundet med fingret i krukan, särskilt när temperaturen stiger över fem grader och solen ligger på. Uttorkning kan vara ett större hot än kylan, även mitt under vintern.

This post is also available in: English (Engelska)